Alldeles vid metrostationen Clignancourt i Paris finns en grön oas utmed en nedlagd järnväg. Les Jardins du Ruisseau är det första av alla de 70-tal gemensamma odlingsområden som har anlagts inne i Paris sedan början av 2000-talet. Trädgården drivs av en förening med 360 medlemmar. Kretslopp och kompostering är ledtråden. Det finns välskötta komposter, hönsen går och pickar i en stor inhägnad, alldeles utmed gatan, det finns bikupor, snickeriverkstad, små bodar med gröna tak och mängder av odlingslådor. Det populära caféet med egna produkter lockar många besökare och på Nationaldagen blir det dans på det nedlagda järnvägsspåret.

”Lerjord är bäst!” Många kolonister höjde på ögonbrynen när de hörde detta. Men enligt Lena Israelsson är lerjord bäst att odla på, förutsatt att man tillför mullämnen och att jorden är dränerad. Växtavfall ger bra mull. Om man sparar växtavfallet i nätbehållare så bör de täckas så de inte torkar ut. Ett tips är att täcka med lite jord överst och odla grönsaker på trädgårdsavfallet.

Marktäckning
Marktäckning, t ex gräsklipp, ger mull, men för att undvika sniglar bör den inte vara för tjock och helst myllas ner. 5 cm räcker när man odlar potatis, bönor eller ärter. Varning för klumprotssjuka på kål och potatis. Det ser man om bladen vissnar ner tidigt och rötterna blir som klumpar. För att undvika det ska man växelbruka.

Lerjord måste grävas – och helst på hösten. Men det räcker att lossa lerkokorna.

Gödsling
För att få en bra jordstruktur är stallgödsel (med halm – inte träspån) mycket bra. Det behövs 3-4 kg/kvm. Den ska myllas ner för att inte förlora näringen. Bra gödsling är stenmjöl, biokol eller flis (men inte i grönsakslanden). Flis eller grus bromsar sniglarnas framfart!

Underhållsgödsling
Som tillsats under sommaren har flytande gödning som myllas ner: ”Guldvatten” (urin utspätt med 9/10-delar vatten), nässelvatten eller hönsgödsel i vatten.

Grönsaker
Det finns många perenna grönsaker som tål kyla: Trädgårdssyra, piplök, lungört. Tidiga grönsaker är spenat, koriander, dill, ruccola och smörgåskrasse. Man kan också odla sent på hösten: Grönkål, skocka, palsternacka, purjo, sallatslök, svartrot, vintersallat, vinterportlak.

Bladväxter som kommer tillbaka är: Slätbladig persilja, röd plocksallat, mangold, portlak. Salladen ”Little gem” är en härdig sort.

Störodling
Många vackra bönor är också goda att äta, t ex rosenböna, borlottiböna och bondböna. De tar också liten plats i lotten. En högväxande sockerärt som Lena rekommenderade är Carouby de Mausanne. Det har också kommit flera asiatiska grönsaker som är lättodlade.

Potatis
För att undvika potatisbladmögel bör man odla tidiga sorter och gärna förkultivera dem. Tidiga är Solist, Orla, Rocket, Silla, Amandine. Lägg aldrig blast i komposten för att undvika potatisbladmögel. Den sprider sig också till tomater som då får bruna blad.

Några sortförslag
Chili – Jamaican Bell
Havtorn: Ny sort Svenne och Lotta
Blåbär: Patriot, Reka. Obs Håll avstånd mellan buskarna?
Kvitten: Lämplig trädstorlek för en lott.

Lena slutade med att visa grönsaksodlingens och medicinalväxternas skyddshelgon St Fiacre som firas bl a i Frankrike.

Motion ett:
Att avlägsna samtliga frukträd som är smittade med fruktträdkräfta ( päron och apple ) och samtliga plommonträd som är smittade med silverglans. Båda sjukdomar är systemiska ( d.v.s. finns i hela trädet ) och har ingen bot. Orsaken till detta föreslagna åtgärd har sitt ursprung i att nästan 70 % av samtliga äppleträd är hårt drabbade av kräfta och innebär en infektionskälla till friska ny planterade träd. Om kolonisten planterar ett nytt träd i sin lott som är frisk och ung kommer detta oundvikligen att smittas av den infekterade träd i lotten bredvid. Läget är i princip lika illa när det gäller plommonträd eftersom nästan hela beståndet av äldre plommonträd är infekterade åtminstone på B sidan där jag har kollat mer noggrant. Man vill gärna antyda att orsaken till detta är att trädbeståndet ligger så tätt och nära varandra. Detta är naturligtvis en sanning med modifikationer då den stora boven i dramat är den felaktiga beskärningen som i de flesta fall inte skiljer sig markant från en skövling där fina friska träd har stympats grovt vilket orsakar stora sår som med tiden förvandlas till inkörsporter till alla möjliga sjukdomar. Den felaktiga beskärningen plus fel vald årstid d.v.s höst och vinter/vår utgör en idealisk förökningsmiljö för alla möjliga mykotiska patogener ( d.v.s sjukdomar orsakade av svampar ) eftersom trädet presenterar ett stort öppet sår och det är fuktigt och kyligt vilket är perfekt för spridningen av både kräfta och silverglans. Den rätta tiden för beskärningen och den mest hälsosamma för trädet är den som görs under juli, augusti och september, så kallas JAS beskärning. Alla mest kända pomologer i Sverige och utomlands är ense om detta sedan länge och det finns flera examensarbeten från SLU som bestyrker detta i sin helhet. Det har också funnits en strävan att inget träd ska vara högre en tre ( 3 ) meter vilket har motiverat till hemska angrepp på befintliga träd som är redan dömda till att bli sjuka. Det är utomordentlig klumpigt att förstöra ett träd på fem minuter när det har kostat för naturen kanske 20 år att forma. Resultatet kan man se överallt på föreningen. Jag kommer aldrig att förstå detta. Ett träd förtjänar all vår respekt och kärlek eftersom de har funnits på planeten lång före vi människor och skapade atmosfären som samtliga levande varelser är beroende av. Å andra sidan finns de kolonister som sågar ner helt och hållet friska träd ( fruktträd ) under förutsättningen att de får ingen sol vilket är också en fullständig oacceptabel attityd ( en av dem är grannen mitt emot dig Hanna som sågade ner en frisk plommonträd sommaren 2015 för att den skuggade för mycket och lät ett gammal och sjuk plommonträd vara kvar). Tycker att föreningen borde främja respekten för de träd som är stommen i en koloniföreningen samt ge utrymme för att fina gamla träd ska skonas från att fortsätta stympas som det sker idag.

Motion två :
Att skaffa ett växthus som kan möjliggöra drivningen av små plantor och grönsaker under tiden som fortfarande är kallt på frilandet. De som skulle utnyttja växthuset skulle då betala en viss avgift beroende på hur mycket utrymme eller hyllor behöver dem för att driva sina grönsaker/plantor. Med bra planering skulle detta fungera utmärkt och varje brukare skulle då ha tillgång till nyckel. Obehöriga skulle inte äga tillträde till växthuset. Under vintertid skulle växthuset kunna utnyttjas som vinterförvaring för visa frukträd i kruka som kan övervintra sval/ kall såsom persikor, fikon och aprikoser mm.

Hoppas att mina motioner diskuteras på ett konstruktivt sätt

Med vänliga hälsningar

Sergio Vergara Robello B 119

Söndagen den 13 mars hälsas alla medlemmar välkomna till koloniföreningens årsmöte på Tellus fritidscenter. Kallelse med dagordning och verksamhetsberättelse har skickats ut. Glöm inte att betala årsavgiften!
/Styrelsen